Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utvecklingssamtal påverkar den anställda i en industriellt baserad organisation och vilka effekter utvecklingssamtal har. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar har genomförts för att kunna besvara frågorna. Resultatet visar på en ganska neutral till något negativ syn på utvecklingssamtalens påverkan i organisationen..

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie är utifrån fyra förskollärares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens inskolning kan gå till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och föräldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gå till. Arbetet resulterade i att förskollärare arbetar med två veckors lång inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina föräldrar skall vänja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring inskolning iförskolan samt hur man som pedagog arbetar med anknytning under och efterinskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistruktureradeintervjuer där sex förskollärare deltog. Det visade sig att alla respondenternaarbetade med den föräldraaktiva inskolningen i sin verksamhet. Det verkar däremotfinnas ett?problem? med hur de ska arbeta med denna metod.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, Inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Utvecklingssamtal ? syftet ur lärare och elevperspektiv.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkäter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och åsikter om utvecklingssamtal, både i hemlandet och härifrån Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrågats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har också tillfrågats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn på den svenska skolan. Resultatet blev övervägande positivt, även om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrågats om sin syn på den svenska skolan..

Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal.

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor.Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt..

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur utvecklingssamtal sker ute på skolorna, om lärarna följer de riktlinjer som finns. Vi har gjort en jämförelse med hur utvecklingssamtal genomförs ute på skolorna, vi har använt oss av enkätundersökning som har besvarats av mellanstadielärare. Vår undersökning visade att inte alla lärare fullt ut använder utvecklingssamtal enligt de riktlinjer som finns. Alla använder sig inte av en mall, därför kan viktiga samtalspunkter om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling missas. Lärarna hade inte den grundliga utbildning inom utvecklingssamtal som vi anser man behöver för att genomföra samtalet enligt de riktlinjer som finns.

Syftet med denna studie är att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning på förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv men även vad författare skrivit i ämnet. I arbetet ligger stort fokus på pedagogers och föräldrars roll under inskolningsprocessen men även på barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda på hur pedagoger och föräldrar kan underlätta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag använt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollärare och fem föräldrar.